Bygga balkong i bostadsrätt – frågor till experten

Stäm av med bostadsrättsföreningens styrelse om du vill bygga en balkong – kanske är det fler i huset som har samma idé. Foto: Bolaget

Det har på senare år blivit alltmer populärt att bygga balkong. Men kan vem som helst göra det och vilka begränsningar finns? Och hur driver man frågan i bostadsrättsföreningen?

Vi träffar Mats Lindbäck, informationschef på Bostadsrätterna, för att få svar på några av våra vanligaste frågor.

 

Jag bor i bostadsrätt och vill skaffa balkong! Hur gör jag?
– Kolla först med bostadsrättsföreningens styrelse – kanske är det fler i huset som har samma idé, kanske har man redan diskuterat frågan. Du kan alltid skriva en motion till föreningens årsstämma, det är den som bestämmer i sista hand. Eftersom det är föreningen som äger och har ansvar för fasaden och de eventuella balkongerna krävs att 2/3 av medlemmarna är för att bygga. Oftast bildar man en särskild balkonggrupp som får i uppgift att driva projektet.

Måste alla i föreningen gå med på projektet för att det ska gå igenom?
– En ensam medlem har normalt svårt att stoppa ett balkongprojekt, även om det har hänt. Men eftersom nybyggda balkonger påverkar många i huset är det viktigt få med så många som möjligt. Det finns lagar som syftar till att skydda alla ”som berörs”. Sen ska man också få tillstånd från kommunen för att bygga och avtal ska skrivas. Tyvärr är det inte ovanligt att en domstol till slut får avgöra i tvister om balkonger.

Hur lång tid tar det från idé till färdig balkong?
– Om alla är med på idén och tycker att huset blir snyggare och bättre – då kan man klara alla steg under ett år. Men har man några som protesterar – medlemmar, hyresgäster, grannar eller kanske Byggnadsnämnden – då kanske det aldrig blir några balkonger.

Är det svårt att få tillstånd att få bygga?
– Uppenbarligen är det definitivt inte omöjligt. Det har ju byggts massor av nya balkonger. Men det är många steg som måste tas, både inom föreningen och kommunens Byggnadsnämnd/Stadsbyggnadskontor. Inom föreningen handlar det om att fördela kostnader, både i anslutning till bygget och för framtida underhåll. – Kommunen ska bevaka så att det stämmer med detaljplanerna för huset och kvarteret, att husets arkitektur inte förstörs och att man inte skapar problem med insyn från grannar – eller att det till exempel inte blir för mörkt i lägenheterna närmast marken.

Vem ansvarar för underhållet av balkongerna?
– Balkonger och eventuella takaltaner, liksom fasader och tak, ansvarar föreningen för. Även om de som får nya balkonger oftast finansierar bygget själva – det brukar kallas kapitaltillskott till föreningen – så är det föreningen som måste betala när det till exempel är dags att måla om räcken eller gjuta nya betongplattor. För att dessa kostnader inte ska drabba dem som inte har balkonger tar föreningen ut en extra avgift för balkonginnehavarna (här måste man kolla att föreningens stadgar tillåter detta). Vill några också glasa in sina balkonger kräver det – utöver bygglov – också att man skriver särskilda avtal om att innehavaren plockar bort glasväggarna då till exempel husets fasad ska målas om.

Vad kostar det att bygga en balkong?
– Det är dyrt att både hänga en ny balkong på fasaden, ta upp dörrhål i väggen och kanske flytta värmelementen i lägenheten. Räkna med att det kostar över etthundratusen per balkong. Det ska betalas av den som bor i lägenheten.

Är det en investering som jag får tillbaka?
– Den dag lägenheten ska säljas brukar man få tillbaka pengarna med råge. Men det beror naturligtvis på var lägenheten ligger och hur det ser ut i omgivningarna. Så några löften kan inte ges. Men visst är det en av anledningarna till att fler och fler bygger balkong. 


Bostadsrätterna
 bildades 1921 och är en rikstäckande organisation för Sveriges bostadsrättsföreningar. Fram till 2011 hade organisationen namnet SBC.

Text: Hemnet-redaktionen