Léonie Geisendorf – betong och radhusromantik

Arkitekten Léonie Geisendorf.  Foto: Wikimedia/Charlie Gullström CC

Hus som kännestecknas av enkla material, genomtänkta planlösningar och en känsla för detaljer. En nyskapade arkitekt med fokus på människorna i huset – Léonie Geisendorf har skapat några av de finaste exemplen på svensk arkitektur under efterkrigstiden.

Léonie Geisendorf föddes i Warszawa i april 1914 och utbildade sig vid ETH Zürich. Som student praktiserade Léonie hos arkitekten Le Corbusier i Paris, en person som kom att bli hennes inspiratör och läromästare.

Efter praktiken kom Léonie till Sverige 1938 där hon fick anställning hos Sven Ivar Lind, Kooperativa förbundets arkitektkontor och Paul Hedqvist. 1950 studerade hon vid Konsthögskolans arkitekturskola i Stockholm.

Léonie gifte sig 1940 med studiekamraten Charles-Edouard Geisendorf. Tillsammans drev de senare arkitektbyrån L. & C. E. Geisendorf och ritade många uppmärksammade byggnader på 1950-talet.

”Ett hus med folk i, det är vackert!”

Inför en utställning kring Geisendorf på Arkitektur- och Designcentrum skriver man ”få arkitekter har varit lika kompromisslösa med form och funktionalitet. Hennes byggnader – oavsett om det rör sig om tiovåningshus eller villor– kännetecknas av en särskild omsorg om detaljer, atmosfär och en förståelse inför livet i rummen hon gestaltar. Hela tiden med människan i fokus, eller som hon själv säger ”Ett hus med folk i, det är vackert!”.

Léonie Geisendorfs byggnader utgör några av de finaste exemplen på svensk arkitektur under efterkrigstiden. Två av hennes tidstypiska verk är Riksrådsvägens radhusområde i Bagarmossen och S:t Görans gymnasium i Stockholm.

Radhuslängan på sommaren 1974. Foto: Wikimedia/Holger Ellgaard CC

Riksrådsvägens radhusområde

Flera av husen i radhusområdet på Riksrådsvägen ritades av Léonie Geisendorf på uppdrag av Hyreshus i Stockholm AB. Radhusen hyrdes från början ut till de boende utifrån en idén där barnrika familjer skulle prioriteras. Området var, när det byggdes 1955-1956, ansett som ett av Stockholms främsta exempel på ett modernistiskt radhusområde.

Byggnaderna anpassades efter naturens förutsättningar och många träd bevarades. Området är uppbyggt utifrån en bykänsla och husen grupperades kring fyra gårdar där varje hus har en insynsskyddad uteplats.

Invändigt arbetade Léonie för att skapa en effektiv planlösning med en känsla av luftighet. Alla hus har öppen spis och de flesta en balkong.

Idag är radhusen omvandlade till bostadsrätter och ett populärt område med närhet till Stockholms innerstad.

S:t Görans Gymnasium, Stockholm, arkitekt Léonie Geisendorf. Foto: Wikimedia/Holger Ellgaard CC

S:t Görans Gymnasium

S:t Görans Gymnasium har liknats vid ett allkonstverk med sin fasad utförda i råa, obehandlade betongelement tillsammans med fönsterraster av härdat glas. Skolan invidges 1960 och ritades av makarna Geisendorf.

Byggnadsstilen är inspirerad av ett gigantiskt flerbostadshus i Berlin, Unité d’Habitation, som uppfördes av arkitekten Le Corbusier. Den här typen av arkitetktur utvecklades även parallellt i Sovjetunoinen. Stilen blev aldrig riktigt framgångsrik i väst men har inspirerat många arkitekter under 1900-talet. Skolbyggnaden är ett av få svenska exempel på den Le Corbusianska arkitekturstilen och är idag K-märkt.

Léonie Geisendorf 100 år

Idag lever Léonie Geisendorf i Paris alldeles i närheten av den plats där hon en gång började sin yrkesbana. Léonie är hedersdoktor vid Arkitekturskolan på KTH i Stockholm. I april 2014 fyllde hon 100 år.

I skriften Upp i vind – Léonie Geisendorf arkitektur finns mer att läsa för dig som är nyfiken på Léonie och några av hennes mest omtalade verk. Läs mer om Riksrådsvägen i boken Ett radhusbygge i Stockholm.

Text: Hemnet-redaktionenKällor: Svenska Dagbladet, Wikipedia, Bagisbloggen, Arkitekt- och designcentrum