Arkitektpionjären som blev designstjärna i USA

Greta Magnusson Grossman, snickarlärlingen från Helsingborg, bröt ny mark på många sätt, både i sitt yrkesval och sedan genom att göra succé i USA.

Foto: Gubi

Greta Magnusson verkar ha siktet klart inställt från början. Det är arkitekt hon ska bli. Efter att hon tagit studenten 1926 börjar hon som snickarlärling vid Kärnans snickeri i Helsingborg. Här lär hon sig om möbelsnickeriets grunder och, om nu omgivningen tvivlade, att hantera alla verktyg med samma styrka som sina manliga kollegor. Hon kombinerar sin lärlingsperiod med att plugga ritningslära på kvällarna och söker därefter till Konstfack. 1930 blir hon en av de allra första kvinnorna att examineras därifrån. Hennes utbildning och val av yrke är i 30-talets extremt mansdominerade möbelindustri och arkitektskrå tämligen anmärkningsvärt. Själv hävdar hon att hon som möbelarkitekt nu kan jobba med trevnaden i hemmet, något som kvinnor gjort i alla tider.

Prisbelönad pionjär

Efter några studieresor till Frankrike och Tyskland blir hon 1933, som första kvinna någonsin, prisbelönad av Svenska slöjdföreningen. Styrkt av framgången öppnar hon sin egen inredningsfirma ”Studio” vid Stureplan i Stockholm. Här ritar och producerar hon inredningar och möbler till Stockholms societet. Detta uppmärksammas stort i pressen och hon beskrivs som pionjär, dels för att hon blivit tilldelad pris men också för att hennes firma är den första som förestås av en kvinnlig arkitekt. Vid denna tid träffar Greta sin man, den engelske jazzmusikern Billy Grossman och på grund av den osäkra krigssituationen i Europa går flytten 1940 från Stockholm till USA.

Slår igenom med nya material – och en gräshoppa

På Rodeo Drive i Los Angeles startar Greta Magnusson Grossman en ny verksamhet. Det går efter ett tag riktigt bra. Hon blir snabbt en del av den amerikanska design- och kultureliten vid sidan om Eames, Saarinen och George Nelson. Och i kundstocken syns namn som Garbo och Sinatra.

Hennes möbler röner stor uppmärksamhet. En njurformad soffa ”Pair of Couches”, ett skrivbord på tre ben och en rumsavdelare med kulörta bollar ger en vink om att hon var sofistikerad, smart och lekfull i sin stil. Grossman tänker nytt och kombinerar ofta trä med för den tiden ovanliga möbelmaterial som metall och plast.

En av hennes mest kända alster är lampan Gräshoppan (Grasshopper) som produceras första gången 1947. Den är en dyrgrip på dagens antikmarknad, en snabb googling visar ett slutpris på Bukowskis 2014 på över 60 000 kronor. En annan populär armatur är lampan Cobra som hon vinner Good Design Award för 1950.

Specialist på svårbyggda tomter

Under 50-talet börjar Greta Magnusson Grossman att rita hus. Hon gör sig känd för att lyckas rita ytsnåla hus på synnerligen besvärliga och branta tomter. Hennes hus är därmed ofta byggda på pelare. Interiörerna karaktäriseras av ljus och luft med öppna planlösningar och glasade skjutdörrspartier – ute och inne skulle flyta ihop. I stilen är hennes hus mycket lika de så kallade Case study-husen som byggdes under den här tiden av namnkunniga arkitekter, för att möta den skriande bostadsbristen när de amerikanska soldaterna återvände hem efter andra världskriget. Totalt 14 villor ritar hon. 13 av dem finns i Los Angeles – och ett i Hudiksvall. Hon ritar även några kontor och flerfamiljshus.

På 1960-talet lämnar hon det yrkesliv som engagerat henne under ett trettiotal år. Man vet inte riktigt varför. Hon och Billy flyttar till San Diego och där ägnar Greta sig åt måleri resten av sitt liv.

Kortfakta

Vem: Greta Magnusson Grossman
Levnadstid: 1906-1999
Verksam som: Möbelformgivare och arkitekt
Utbildades vid: Konstfack i Stockholm
Stil: Influerad av modernismen och funktionalismen. Sofistikerad och samtidigt lekfull. Mjuka linjer.
Möbler: Kanske mest känd för lamporna Grasshopper och Cobra samt en mängd olika möbler i kalifornisk stil för firman Glenn of California.
Visste du att: Greta Magnusson Grossman efter avslutad utbildning på Konstfack, sökte jobb som möbelritare på NK:s möbelavdelning men fick nobben med hänvisning till att man saknade omklädningsrum för kvinnor.

Text: Hemnet-redaktionen
Källor:
Boken Greta Grossman – A Car and Some Shorts av Evan Snyderman och Karin Åberg Waern, GUBI design, Arkitekturmuseum mfl.