Bruno Mathsson, en expert på sittandets konst

Snickarmästarsonen Bruno Mathsson är en av våra mest framstående möbelarkitekter. Organiskt och bekvämt sittande är hans främsta signum liksom hans glasade hus.

Foto: Bruno Mathsson International

”Jag skäms inte att tala om att jag är fullständigt autodidakt, har ingen större skolutbildning än vad jag fått i Värnamo kommunala mellanskola, och då man sedan i livet stöter ihop med klickväsende och vetenskaplig överlägsenhet får man lätt en känsla av mindervärde. Men, jag kan åtminstone vad de flesta möbelarkitekter inte lärt sig, snickaryrket.”

Orden är Bruno Mathssons. Han är den småländske snickarmästarsonen som kom att bli en av Sveriges och kanske världens mest framstående möbelarkitekter. Allt börjar med att han hoppar av skolan ett år före realexamen och börjar som lärling i pappans snickeri.

Snickaryrket har gått i arv och är nu inne på fjärde generationen, Bruno Mathssons öde verkar beseglat men så kommer ögonblicket som blir början på hans genombrott. Året är 1930 och Värnamo Hantverksförening arrangerar en utställning där Bruno Mathsson deltar.

Han ställer ut en egendesignad svarvad karmstol i barockstil med stoppad och klädd sits och rygg. Prissumman är på 30 kronor. Han får pris. Vinsten och uppmärksamheten leder honom vidare till Stockholmsutställningen där han som 23-årig besökare möter modernismen, funktionalismen och den nya tidens ideal. Han tar stort intryck. Aldrig mer ska han efter detta rita eller tillverka en barockstol!

Avklädda möbler och sittandets metodik

Bruno Mathsson tar nu möbelformgivningen i en ny riktning genom att ”klä av” stolarna och komma fram till att det är själva sittkurvan som är avgörande för bekvämligheten snarare än stoppningen och resårerna.

Stolen Pernilla. Foto: Bruno Mathsson International

Han koncentrerar sig på själva sittandets metodik (bland annat genom att sätta sig i en snödriva och sedan studera det ergonomiska avtrycket) och börjar med att skapa prototyper i tre basformer: en normal liten fåtölj, som han kallar arbetsstol, en vilstol för avslappnat sittande och en liggstol för vila.

Braksuccé med smart fällbord

Det stora genombrottet kommer 1936 då han får visa upp sina tre stolstyper och ett mycket sinnrikt och utrymmessnålt konstruerat fällbord på en utställning på Röhsska Konstslöjdmuseet. Året därpå medverkar han på världsutställningen i Paris och efter det ligger världen för Mathssons fötter. Mathsson förfinar sina modeller och utvecklar sina sittkurvor under åren som följer. Han jobbar med böjträteknik i bok eller björk för stommarna och gör sitsar av flätad linnesadelgjord, hampaväv eller läder.

Från möbler till hus med glasfasader

Efter en resa till USA 1948-49 och möten med flera stora arkitekter där börjar ljusdyrkaren Mathsson nu även att rita hus. De många hus han ritat har alla stora glasfasader. Naturnära, enkelhet och funktion präglade dessa hus i övrigt. Det gäller även för de tre hus han lät uppföra till sig själv och hustrun Karin. Sommarhuset i Frösakull är sedan 2007 byggnadsminne. Här anses hans arkitektur och tanke med en flytande gräns mellan inne och ute komma extra väl till uttryck.

Sommarhuset i Frösakull. Foto: Bruno Mathsson International

Under 60-talet tar Mathsson åter upp möbelskapandet. Nu inleder han bland annat ett samarbete med den danske konstnären och matematikern Piet Hein och tillsammans skapar de klassikern Superellips-bordet.

Bruno Mathsson blev utnämnd till professor av regeringen 1981.

Kortfakta

Vem: Bruno Mathsson

Levnadstid: 1907-1988

Verksam som: Möbelformgivare och arkitekt

Utbildades vid: Värnamo kommunala mellanskola, snickeriet Karl Mathsson samt egenstudier

Stil: Kroppsanpassat. Modernt och funktionellt. Möbler: Böjträ i bok och björk. Sitsar i flätad linnesadelgjord, hampaväv eller läder. Hus: Flytande gränser mellan inne och ute. Glas. Luft.