Ferdinand Boberg och jugendstilen

Ferdinand Boberg var en av Sveriges största arkitekter under sin tid – och är det än i dag. Somliga hävdar att med Ferdinand Boberg fick arkitekturen sitt moderna genombrott. Han hade också en betydande inverkan på jugendstilens roll i det svenska konsthantverket.

Foto: Wikipedia

Ferdinand Boberg skulle bli maskiningenjör. Men efter flytten från Falun och mötet med inflytelserika arkitekter i Stockholm ändrade han sina planer. Och tur var väl det – annars hade vi inte känt många av Stockholms representativa byggnader som vi känner dem idag, däribland Rosenbad, Centralposthuset och NKs varuhus. Ferdinand Boberg var som mest verksam under en tid då Stockholm hade en riktig bygg-boom och då man som allra mest aktivt sökte efter det nya.

Imponerades i Chicago

I jakten efter just det nya reste Ferdinand Boberg 1897 till Världsutställningen i Chicago. Där lät han sig imponeras – inte så mycket av de första skyskraporna som av specifikt två amerikanska arkitekter. Mötet med Henry Hobson Richardsons rundade portaler och grottliknande skapelser i grovt huggen sten, tillsammans med Louis Sullivans smäckert utformade ornament gjorde ett bestående intryck. Dessa stilar i kombination kom att genomsyra flera av Ferdinand Boberg allra viktigaste verk.

Genom att förena just en tung och robust huskropp med finkänsligt utformade detaljer presenterade Ferdinand Boberg ett helt nytt formspråk i Sverige. Med äkta material som sten och med en form som närmast påminde om en medeltida borg – med kraftiga murar och assymmetriskt placerade fönster och dörrar – gav Bobergs byggnader ett mäktigt intryck. Hans genombrott, Gävle brandstation, är ett bra exempel. Den tunga formen speglade den solida verksamhet byggnaden huserade.

Mästare i finkänsligt utformade detaljer

Under denna period, 1890-1915, ökade Stockholms befolkning med 60 procent och det var byggrusch i Sverige. För dem som köpte eftertraktad mark på malmarna gällde det att utnyttja den värdefulla marken. Bostadshusen fick burspråk, balkonger och buktande utbyggnader och extra höga tak för att få plats med vindsvåningar. Samtidigt blev det viktigt att lägga ner omsorg på fasaderna i form av vackra portar och smidesräcken för att attrahera hyresgäster. Arkitektens roll blev allt viktigare i och med att husets exteriör skulle hålla ihop med dess interiör i detaljer som trappräcken, skåp och väggfasta bänkar.

Detta var också en av Ferdinand Bobergs styrkor – att skapa kombinationer mellan stora volymer och fint utmejslade detaljer. I takfriser, portuppgångar och kapitäl arbetade han med tunn ornamentik – inspirerad av den amerikanske Sullivan – i form av blommor, kottar och tallkvistar eller andra detaljer ur den svenska floran. Ibland kan man hitta spår av en lätt humoristisk inställning till utsmyckningen i detaljer som framkikande små möss, ormar och fåglar. I ett brev till arkitektkollegan Agi Lindgren skrev han:

– Vad är egentligen all ornamentik inom arkitekturen annat än ett skämt.

Kortfakta

Vem: Ferdinand Boberg Levnadstid: 1860-1946Verksam som: Arkitekt, formgivare och grafikerViktiga byggnader: Rosenbad, Centralposthuset och NKs varuhus, Ernst Thiels villa och galleri, Värtagasverket Hjorthagen i Stockholm, Gävle brandstation, posthuset i Malmö.

Visste du att…..Ferdinand Boberg ritade även möbler, skåp, mönster för textilier för handarbetets vänner, gav form åt kakelugnar och keramik för Gustavsberg och Rörstrand, silver för Hallbergs Guld och glas för Kosta Boda och Reijmyre glasbruk.