Så skapas ett lyckligt grannskap

Ett lyckligt grannskap hjälper människor att må bättre. Bostadsutvecklaren Bonava har skapat Happy Index, som definierar och mäter graden av lycka i ett grannskap, med syftet att utveckla mer än bara fastigheter.

Foto: Bonava

För att ett lyckligt grannskap ska kunna växa fram krävs en grund. Byggklossarna för att bygga grunden samspelar med varandra och växer fram succesivt. För att göra detta förståeligt skapade Bonava ”The House of Happiness”, en modell som definierar ett lyckligt grannskap och presenteras i Bonavas Happy Neighbourhood-rapport.

Clara Westman, Group Head of Customer Insight & Brand Innovation på Bonava, förklarar närmare.

– När vi har forskat i detta och analyserat mängder med data från åtta länder ser vi att det finns starka gemensamma drag mellan de grannskap som är allra lyckligast och andra gemensamma drag mellan de grannskap som är minst lyckliga, säger hon.

Så skapar Bonava lyckliga grannskap, läs mer här.

Bonava har tagit fram Happy Index som definierar och mäter graden av lycka i ett grannskap. På det sättet går det att mäta hur lyckligt ett grannskap är och följa utvecklingen.

Vad är ett lyckligt grannskap för Bonava? 
– Utifrån våra studier har vi lärt oss att ett lyckligt grannskap är ett område som man gillar, känner sig hemma i och dessutom känner en tillhörighet till. Vi vet att det finns många olika drömmar och prioriteringar kring var och hur man vill bo, men vi ser att denna beskrivning håller, både runt om i Sverige och i andra länder.

De byggklossar som bygger ”The House of Happiness” är, i turordning: funktionella behov, emotionella behov, gemenskapsbehov och självförverkligande behov. De funktionella behoven är grunden som resten av byggklossarna bygger vidare på. De omfattar allt det där mest grundläggande och praktiska som behövs lättillgängligt för att vardagslivet ska fungera enkelt och smidigt.

– I grannskap där detta inte finns på plats eller fungerar tillräckligt bra ser vi att nivån för lycka stannar på en låg nivå, säger Clara.

Foto: Bonava

Grunden och sedan vidare

När det grundläggande finns på plats bygger grannskapet vidare på emotionella behov och gemenskapsbehov. Det innebär exempelvis närhet till naturen, vatten eller andra platser som det gör möjligt att utöva personliga intressen. Det välbefinnande som då uppnås leder till det tredje steget, gemenskap.

Oavsett om det handlar om familj, vänner eller grannar så är det viktigt för människor att känna tillhörighet i en grupp. För att underlätta detta arbetar Bonava med det tredje rummet, till exempel gemensamma takterrasser, växthus, lekplatser, utegym och trevliga gårdar som bjuder in till möten. I de grannskap som når denna nivå ser Bonava också höga nivåer av Happy Index.

Bygger Bonava grannskap nära dig? Läs mer här.

Långt ifrån alla grannskap

Den fjärde och sista nivån är det långt ifrån alla grannskap i Sverige som når, eftersom det förutsätter att både de funktionella och emotionella behoven uppfylls och att grannarna på så vis har kraft och stabilitet att fokusera på gemenskap, förklarar Clara.

– När allt detta är uppfyllt så finns förutsättningarna att gå utanför sina egna behov och i högre utsträckning bidra till grannskapet och att få andra personer att gilla grannskapet, känna sig hemma och som en del i en gemenskap, säger hon.