Jugend – populär arkitektur från sekelskiftet

Jugend är ett begrepp som för tankarna till mjuka former och växtornament. Foto: Wikimedia/Ingmar Engström

Organiska former, växtslingor och böljande linjer. Jugend är en stilart som uppkom inom arkitektur och andra konstformer som en reaktion mot industrialismens likformighet och traditionella historiserande stilar. Hundra år efter dess storhetstid låter vi oss fortfarande förföras av dess sensuella former.

Jugend är ett begrepp som för tankarna till mjuka former och växtornament. Stilen uppkom under slutet av 1800-talet och kom att prägla bland annat arkitektur, möbler, konst, konsthantverk, textilier, belysning och smycken. I Sverige är flera av våra viktigaste byggnader från tiden lite mer återhållsamma än i andra länder och är en blandning av jugend och nationalromantik eller jugend och nybarock – så kallad jugendbarock. I själva verket är jugend ett samlingsbegrepp för flera olika stilar som växte fram i olika länder – främst i Europa och Amerika – under förra sekelskiftet. Trots olika uttryckssätt hade de gemensamt att vara en reaktion mot tidigare traditions- och historiebundna ideal. Arkitekterna började använda uttrycksmedel från naturen. Flora och fauna fick bli grunden till byggnadernas utsmyckningar och linjerna var svängda snarare än raka.

Allmänna konst- och industriutställningen 1897

I Sverige fick stilen sitt genombrott vid Allmänna konst- och industriutställningen 1897, som arrangerades på Djurgården i Stockholm i samband med kung Oscar II:s 25-årsjubileum som regent. Utställningen syftade till att visa vad industrialismen i den dåvarande svensk-norska unionen kunde erbjuda. Utställningen hade ett hundratal byggnader och paviljonger, hela 3 722 utställare och ett stort genomslag – runt 1,5 miljoner människor besökte utställningen. Ansvarig arkitekt för utställningen var Ferdinand Boberg. Med jugendstilen skulle byggnaderna gärna smälta in i den omgivande naturen – de behövde inte längre vara symmetriska och försågs med växtslingor, ornamentik, runda burspråk och portar och vissa upprepade geometriska former. Förutom former från djur- och växtriket fanns även en del nationalromantiska detaljer, inslag av geometriska former och asiatiska influenser.

Dominerande byggnader i byggboom

Samtidigt fick hantverket allt större betydelse och trädde fram som en reaktion mot den likformighet som industrialismen medfört i slutet av 1800-talet – inte minst tack vare den inflytelserika brittiska Arts & Crafts-rörelsen med formgivaren och konstnären William Morris i spetsen. Under just denna period byggdes många viktiga byggnader i de svenska storstäderna. Postkontor, teatrar, flerbostadshus och inte minst, banker. Affärsbankerna växte i takt med industrin och sparbankerna växte fram i städerna och gav lån till byggnadsprojekt som egnahemsområden. På knappt 30 år tillkom ungefär 150 bankhus i de svenska städerna – genom ny- eller ombyggnation. Flera av dessa i jugendstil. Det byggdes inte många renodlade jugendvillor i Sverige, men vissa stildrag användes ofta, såsom svängda linjer i gavlar, fönster och dörrar. Villorna hade ofta brutet tak och putsade fasader. I villabebyggelsen slog jugend igenom främst interiört.

Kungliga Dramatiska teatern, Stockholm. Foto: Wikimedia/Holger Ellgaard.

Vad: Jugend
När:
1890-1920
Nyckelord:
Ornament, blomster- och växtslingor, svängda linjer, ljus, luft.
Fasadfärger:
Varma nyanser på puts, ljusa oljefärger på träfasader.
Svenska arkitekter:
Ferdinand Boberg, Gustaf Wickman, Wilhelm Klemming, Axel Anderberg, Fredrik Liljekvist, Frans Ekelund, Jacob J:son Gate.
Exteriöra kännetecken: Ornament med växtrankor. Böljande former. Bostadshus med höga, brutna tak och putsade fasader, svängda linjer i gavlar, fönster och dörromfattningar. Höga fönster. Övre delen av fönstren spröjsad. Tak av rött tegel eller falsad plåt.
Interiöra kännetecken: Ornamentala mönster, ljusa väggar, möbler i klara färger och gärna med snidad växtdekor, hela matsalsmöblemang i ek eller björk.
Kända jugendhus i Sverige: Kungliga Dramatiska teatern (Dramaten), Posthuset på Vasagatan, Rosenbad, Oscarsteatern, Sjömansinstitutets hus, Engelbrektskyrkan, Skånebanken – alla i Stockholm, Hotell Savoy i Malmö, Stora teatern i Norrköping.
Internationella föregångare: Antonio Gaudí, Victor Horta, Eliel Saarinen, Charles Rennie Macintosh.

Visste du att:
I Sverige känner vi jugendstilen bäst genom just det tyska begreppet Jugend, som egentligen var namnet på en radikal tidskrift som gavs ut i München och som propagerade för den nya, unga stilen med organiska uttrycksmedel. Vi använder ibland även det motsvarande franska begreppet Art Noveau, vars namn kommer från en butik i Paris, Galerie d’Art Noveau, som ställde ut den nya typen av konst. Modernisme (katalanskt), Stile Floreale (italienskt), Liberty style (engelskt) Tiffany style (amerikanskt) är andra namn på stilar som uppkom under denna period med liknande uttrycksmedel.

Rosenbad, Stockholm. Foto: Wikimedia/Holger Ellgaard

Text: Hemnet-redaktionen
Källor: Stockholms Länsmuseum, Wikipedia, Den moderna stadens födelse av Eva Eriksson, Ordfronts förlag, Stilguiden av Jane Fredlund, Norstedt förlag.