SkandiaMäklarna Trosa

"Klockan är bara strax efter sju på morgonen, men solens första strålar har redan börjat leta sig in genom fönstren i mitt sovrum. Jag dröjer mig kvar en stund under täcket, fascinerad av hur ljuset spelar över rummets ytor och fångar upp konturerna av möblerna i rummet. Efter en stund lämnar jag värmen från sängen och drar mig mot köket, lockad av tanken på en nystartad dag och doften av färskbryggt kaffe. Köket, med dess moderna och ändå tidlösa design, gör varje morgon till en upplevelse. Det vackra trädetaljerna är mjuka för blicken och den rostfria kylen glänser i morgonljuset. Jag kan inte låta bli att le när jag rör mig med lätthet i det här utrymmet, där varje skåp och låda är placerat med precis rätt tanke och omsorg. Detta är verkligen husets hjärta. Jag funderar en stund över kvällens middag. Det blir fint att träffa de utflyttade barnen igen. Så jag dukar upp bordet, som i förberedelse för alla de härliga samtalen som jag vet att vi kommer att ha. Med en kopp kaffe i handen vandrar jag mot vardagsrummet, ett rum där lugnet alltid tycks råda. Jag är extra glad åt de ombonade mörkare väggarna. Rummet har alltid känts så ombonat och omfamnande. Bokryggarna står i prydliga rader, och jag väljer en spännande deckare innan blicken dras mot fönstren som sträcker sig från golv till tak. Därute glimmar trädgården. Breder ut sig med sina färger och former. Omger hemmet som en levande tavla. Det blev verkligen en förlängning av huset självt, en länk mellan trädgårdsarkitektur och naturens vilda skönhet. Jag går ut i trädgården för att plocka några av de sista blommorna innan frosten kommer. Här på den insynsskyddade innergården har jag min egna oas. Altanen binder samman poolen och spabadet. En kylig bris får mig att rycka tillbaka till verkligheten. Hösten är här, och även om poolen lockar, väljer jag spa-badet för lite extra värme. Vattnet är omfamnande, och värmen från det sprider sig snabbt. Efter badet känner jag mig förnyad, redo att möta resten av dagen. Jag torkar av mig och går mot vardagsrummet, där den takhängda kaminen redan sprider en behaglig värme. Flammorna dansar hypnotiskt, och jag sjunker ner i en av de otroligt bekväma fåtöljerna, boken vid min ena sida och jobbdatorn på den andra. Efter några timmars arbete och läsning börjar nacke och rygg göra sig påminda. Jag byter om och lägger en timmes högt tempo i gymmet. Bastun blir ett underbart avslut och den torra värmen får omfamna de ömma musklerna. Här, i tystnadens och stillhetens omfång, är varje andetag renande. Duschen utanför svalkar av mig. Och jag känner ny energi och styrka. Mina steg bär mig sedan mot familjens stora badrum, en plats där varje medlem av hushållet kan finna sitt utrymme. Jag skrattar till, det stora badkaret och den generösa duschen berättar en historia om gemenskap i livets mest vardagliga rutiner. Nu står den sena eftermiddagssolen lågt och badar sällskapsrummen i en mjuk, gyllene glöd. Ljuset flödar fritt genom rummen. Här finns verkligen plats för oss alla, från den mysiga läshörnan till det stora vardagsrummet och jag ser fram emot hur kvällens samtal och skratt kommer att fylla rummen. Jag tänker att det är dags att diskutera om gästlägenheten ska hyras ut eller om det ska inredas ett kontor för min verksamhet. Hur mycket jag än älskar att arbeta i mitt älskade vardagsrum är det dags att tänka om. Med dess moderna bekvämligheter och avskildhet är gästlägenheten en idealisk plats för ett kontor. Vi får fortfarande plats att husera gäster i gäststugan. Jag hör folk utanför, nu anländer barnbarnen och barnen. Så nöjd med den praktiska trippelcarporten och dubbelgaraget, som gör att alla får plats. Tvättstugan var också ett genidrag, den effektiviserar vardagen och gör plats för ordning och struktur mitt i livets oförutsägbarhet. Som ett gäng barnbarn ger. Det här huset, tänker jag, är mer än bara en bostad. Det är en känsla, en upplevelse i sig. Varje hörn, varje detalj, andas kvalitet och exklusivitet, men ändå en unde