Plugga till fastighetsmäklare? Läs det här först!

Funderar du på att plugga till fastighetsmäklare? Mäklarsamfundets Joakim Lusensky berättar vad utbildningen innebär, vad du ska tänka på innan du söker och hur mycket de flesta mäklarna faktiskt tjänar.

Joakim Lusensky, analys- och kommunikationschef på Mäklarsamfundet.

I Sverige finns det cirka 7500 registrerade fastighetsmäklare. Varje höst börjar mellan 500-600 personer plugga till fastighetsmäklare, på någon av landets utbildningar. Samtidigt slutar totalt nästan lika många som börjar varje år, främst i form av äldre mäklare som går i pension. 

Joakim Lusensky är analys- och kommunikationschef på Mäklarsamfundet, en branschorganisation med över 85% av Sveriges mäklare som medlemmar. Mäklarsamfundet har ända sedan 1919 arbetat för att förbättra och utveckla mäklartjänsten.

Hur ser behovet av mäklare ut i Sverige?  

– Det är ganska svårt att vara arbetslös som mäklare. Det finns en stark efterfrågan över hela landet och många företag slåss om studenterna som kommer ut.

Varför är efterfrågan på nya mäklare så stor?

– Bostadsmarknaden har gått på högvarv under ganska många år nu, så en anledning är att det helt enkelt finns mycket att göra. Men det är också så att en stor del av de nya i branschen arbetar på provision, vilket gör att anställning inte är förknippat med samma kostnader för arbetsgivaren som en vanlig löntagare med fast månadslön.

Hur ser intresset för att utbilda sig till mäklare ut? 

– Jag är säker på att det kommer att fortsätta vara ett attraktivt och populärt yrke. Skulle läget på bostadsmarknaden förändras radikalt kan det säkert göra intresset lägre under en period, men man ska komma ihåg att människor framför allt flyttar på grund av livshändelser som att bli sambo, bilda familj och liknande. Livet fortsätter och flyttbehovet består, även om det inte råder högkonjunktur på marknaden.  

Hur ser fördelningen ut mellan tjejer och killar som söker sig till mäklarutbildningar? 

–  Under en lång tid har något fler kvinnor än män antagits till utbildningarna, samtidigt som många ur det äldre gardet som gått i pension varit män. Men de senaste fem åren har det blivit en lite jämnare könsfördelning än tidigare. 

Vad har de flesta för bild av mäklaryrket?

– Det finns många bilder. Bland de som söker sig till yrket tror jag att det handlar om att det framstår som ett fritt och dynamiskt jobb, där du träffar många människor och samtidigt får privilegiet att kliva in i deras liv, se deras bostäder och hjälpa dem med den stora och viktiga affär som bostadsaffären för de allra flesta är. Jag tror också att populärkulturen och vissa tv-program bidragit till att en annan bild sätter sig, som tyvärr sällan är en realistisk eller rättvisande bild av yrket.

Finns det några vanliga missuppfattningar kring mäklarutbildningar?

– Branschen och framförallt arbetsgivarna återkommer ganska ofta till en speciell fråga i kontakt med studenter, och det handlar om att sätta rätt förväntningar. Ska du lyckas så krävs hårt arbete, fokus på kvalitet och långsiktiga kundrelationer, det är inget snack om den saken. När det gäller utbildningarna specifikt så tror jag det är ganska få som vet hur välutbildade svenska fastighetsmäklare egentligen är.   

Hur stort hot mot mäklarbranschen är den ökande digitaliseringen?

– Berättelsen om digitalisering handlar ofta om att mellanhanden sveps bort, som med Uber i taxibranschen, AirBnb i hotellbranschen och så vidare. Därför har det hos vissa funnits en förväntan på att det även kommer att hända i fastighetsmäklarbranschen och att mäklaren inte kommer att behövas. Själv har jag alltid trott tvärtom. Det finns inte heller någon motsättning mellan att bevara mäklarens centrala roll i förmedlingen och att använda digitaliseringens alla möjligheter i allt från marknadsföring, kundvård och annat som gör upplevelsen sömlös, trygg och transparent för både säljare och köpare.

Varför tror du inte det kommer hända i fastighetsmäklarbranschen?

– Det är en sliten klyscha men att sälja sin bostad är för många en av livets största affärer. Digitaliseringen sveper främst undan mellanhänder i rutinfrågor och affärer med små ekonomiska insatser, som hotellnätter eller taxiresor. Vid bostadsförsäljningar vill de allra flesta ha en verklig, trygg och förtroendeingivande människa, som håller dom i handen genom hela processen. Jag tror att den fysiska mäklaren även i en väldigt avlägsen framtid kommer att vara jätteviktig i bostadsaffären.

Vad finns det för olika typer av mäklarutbildningar i Sverige?

– Antingen kan man läsa minst två år på högskola eller läsa motsvarande tid på uppdragsutbildningar i samarbete med högskolor. På de flesta högskolor går det att läsa tre år och skriva en kandidatuppsats. Cirka 30% av våra medlemmar har läst tre år.

Hur funkar uppdragsutbildningar?

– Uppdragsutbildningarna bekostas av mäklarföretagen. Man anställer en person och betalar utbildningen och personen kan plugga och jobba på företaget samtidigt. Men självklart inte som fastighetsmäklare innan man har fått sin registrering.  

 Vilka ämnen läser jag in mig på när jag utbildar mig till fastighetsmäklare?

– Sammanfattningsvis handlar det om fastighetsförmedling, fastighetsrätt, civilrätt, skatterätt, ekonomi, byggnadsteknik och fastighetsvärdering. Det finns ett omfattande utbildningskrav i Sverige som man ska vara stolt över på många sätt. Det är en reflektion av att den svenska mäklarrollen är en av de mest komplicerade och välutbildade fastighetsmäklarrollerna i hela Europa. 

Stannar de som utbildar sig till mäklare länge i branschen? 

– En undersökning vi på Mäklarsamfundet gjort visar att det som helhet är färre som slutar tidigt i yrket än vad vi befarade. I snitt har våra medlemmar varit verksamma i cirka 11 år. Men branschen har en utmaning i att det är ganska många av de yngre som är nya i yrket som inte arbetar kvar i branschen efter tre till fem år.  

Vad tror du det beror på att mäklare slutar?

– De som slutar tidigt säger att det främst har att göra med osäkerhet i inkomst och stor arbetsbörda. Att jobba för provision betyder att det kan vara svårt att planera sin ekonomi. Du vet inte riktigt hur det kommer att bli nästa månad, vilket kan upplevas som stressande. En annan anledning är att man tycker att man får jobba alldeles för mycket, särskilt som ny. I någon mån upplever en del att de haft förväntningar som inte infriades.    

Hur bör man gå tillväga om man är nyfiken på mäklaryrket men osäker på om man ska söka till en utbildning eller inte?

– Det beror lite på vilken situation man befinner sig i men det är alltid bra att prata med vänner och bekanta, kanske känner någon en mäklare som du kan prata med. Kanske ska man också fundera över de grundläggande delarna som blir verklighet, till exempel ifall att jobba för provision och om frihet att lägga upp arbetet som man vill är en tillvaro som passar en.

 Hur ser lönebilden ut för fastighetsmäklare?

– Vi gör löpande undersökningar där vi frågar våra medlemmar vad det har för årsinkomster. Drygt 40% uppger att de har en årsinkomst på mellan 300 000-500 000 kronor per år. Men till det kommer att du jobbar betydligt mer än andra yrkesgrupper och på helger och obekväm tid, eftersom många kunder förväntar sig en ständig tillgänglighet.

Hur många tjänar mer än så?

– Våra undersökningar visar att det är runt 7% som har inkomst från en miljon och uppåt. Det finns en stark korrelation mellan inkomst och år i yrket.

Det verkar finnas en pågående diskussion kring att se över utbildningarna för fastighetsmäklare, vad handlar det om?

– Att den statliga tillsynsmyndigheten Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) vill förlänga den teoretiska och praktiska utbildningen. Idag behöver du bara läsa två år och det är frivilligt om du vill läsa tre år och ta en kandidatexamen. Förslaget är att det ska bli obligatorisk att läsa 180 högskolepoäng och skriva en kandidatuppsats samt att praktikperioden ska vara totalt sex månader. Det är en väldigt stor förändring på många sätt. Inte minst är det märkligt att man vill ta bort dagens system med ett valfritt tredje år utan att man har kunnat visa att det fungerar otillfredsställande idag.  

Varför vill man höja utbildningskravet?

– Det bör väl egentligen FMI själva svara på, men jag förstår det som att man tror att ett tredje år och författandet av en kandidatuppsats skapar en akademisk mognad som på något vis ska komma konsumenterna till nytta.

Är det inte bra att mäklare blir ännu bättre utbildade? 

– Vi tycker inte det är fel att mäklarkåren får ännu bättre kunskaper. Men eftersom allt förändras hela tiden, det kommer nya lagar och regler, så måste man också ställa sig frågan om hur man får bättre kunskaper över tid. För att hänga med i utvecklingen tror vi det är bättre att ha ett ordentligt fortbildningskrav, till exempel att alla mäklare måste fortbilda sig x antal timmar varje år, för att få fortsätta att vara yrkesverksamma.