Fritidshusmarknaden svalnar – här går det trögast att sälja

Fritidshusen har hittills klarat sig bättre än bostadsrätter och villor när det kommer till prisfall. Men nu börjar även fritidshusmarknaden svalna av med längre försäljningstider och färre avslut, visar ny statistik från Hemnet.

Få nyheter om bostadsmarknaden direkt i din inkorg – varje vecka. Skriv upp dig på Hemnets nyhetsbrev här.

Under en svag bostadsmarknad brukar ofta intresset för att köpa fritidshus gå ner först. När köpkraften minskar till följd av inflation och höjda räntor prioriteras inte ett andra boende i lika stor utsträckning. Även om något tydligt prisfall för fritidshusen inte syns än, så visar siffror att färre fritidshus säljs och försäljningstiderna ökar.

– Men framför allt är det en väldigt stor skillnad jämfört med hur det var under pandemiåren. Då var det ett väldigt högt tryck, som sticker ut historiskt, säger Hemnets analytiker Erik Holmberg.

Hemnet har tagit fram statistik på hur många avslut som gjorts under årets tio första månader, samt hur tiden från publicerad annons till genomförd affär har förändrats i varje län. Förutom att försäljningstiden ökar har även avsluten blivit färre. Fritidshusmarknaden sticker även ut jämfört med övriga bostadsmarknaden, med betydligt färre objekt som läggs ut till salu.

– Den aktiviteten var väldigt stark under pandemin. Vår bild är att om man gick i säljtankar som fritidshusägare så passade man på att sälja när efterfrågan var som högst och man hörde om höga prisnivåer. Det ökade både antal publicerade objekt och antal avslut, säger Erik Holmberg.

Att fritidshusutbudet inte är högre än normalt tror Holmberg beror på att det inte finns behov av att sälja. Detta på grund av stigande räntor än, eller för att folk har tröttnat på husen som köptes under pandemin. 

Länen med störst inbromsning

Statistiken skiljer sig mellan olika delar av landet. Hemnet siffror visar att antalet försäljningar procentuellt minskar mest i Dalarnas län, följt av Örebro län och Västmanlands län. I alla tre länen har antalet avslut minskat med runt 40 procent. 

– Det har varit en väldig inbromsning. Som i hela Sverige sitter man och avvaktar för att se vart räntor och övriga omkostnader i livet ska ta vägen. Fritidshus är ändå en form av lyxkonsumtion, säger Anna Jonsson, fastighetsmäklare och delägare i Mäklarhuset i Falun och Borlänge.

I Dalarnas län har antalet försäljningar i absoluta tal minskat mest, från 717 under de tre första kvartalen 2021, till 426 under samma period 2022.  I Sälen och Kläppen går det lättare att sälja fritidshus än exempelvis utanför Borlänge, där kundgruppen påverkas mer av ökade boendekostnader enligt Anna Jonsson.

– Vi har haft bekymmer med att köpare och säljare är på så olika nivåer. Säljarnas förväntningar är kvar på samma nivåer som för sex månader sedan, säger Anna Jonsson.

I Västerbotten och Västernorrland verkar fritidshusförsäljningen hittills inte ha påverkats lika mycket av det svåra ekonomiska läget. Där har antalet försäljningar minskat med 14 respektive 12 procent, samtidigt som antalet dagar objekten ligger ute håller sig relativt stabilt.

Franchisetagaren och mäklaren Jimmy Blomgren på Husman Hagbergs i Åre, bekräftar bilden att det tar längre tid att få fritidshus sålda nu när räntorna höjts.

– Sedan kan ju det vara sunt också. När det var som hetast kanske det gick för snabbt ibland. Zoomar man ut lite grann kan det nog vara en rätt sund reaktion det som sker nu, säger Jimmy Blomgren avslutningsvis till Dagens Industri.