Tell: ”Stor osäkerhet kring Riksbankens räntebana”
En av de viktigaste privatekonomiska faktorerna för bostadsägare som har bolån är hur räntebanan kommer att utveckla sig under de närmaste åren. Riksbanken har flaggat för att vi kommer att ha relativt höga räntor ända till 2026. Men när vi frågar våra besökare tror många att de första sänkningarna kan komma betydligt tidigare. Och historien visar att det kan vara bra att ta myndighetsprognoser med en liten nypa salt.
Detta är en krönika av Hemnets presstalesperson Staffan Tell.
Staffan Tell, Hemnets presstalesperson.
I en aktuell undersökning som vi genomfört med våra besökare på Hemnet svarar 25 procent att de tror att Riksbanken kommer att börja sänka räntan redan nästa år. 11 procent tror till och med att sänkningarna kommer redan i år. En tolkning skulle kunna vara att den bostadsintresserade allmänheten är mer positivt inställda till Sveriges förmåga att få ned inflationen och därigenom sänka räntorna. Om allmänheten eller Riksbanken får mest rätt återstår att se men historiskt har Riksbanken inte lyckats förutspå framtiden särskilt väl. Från 2011 och många år framåt trodde exempelvis Riksbanken att räntan skulle stiga. Men utvecklingen blev den rakt motsatta och vi fick till slut negativ styrränta på -0,5 procent. Om du googlar på begreppet ”ränteigelkott” får du en illustration över prognoser ställt mot utfall. I början av 2022 var läget ett annat. Då trodde Riksbanken inte att det skulle bli aktuellt med räntehöjningar förrän under andra halvåret 2024. Ett par månader senare började man höja räntan och justerade upp räntebanan kraftigt.
”Riksbanken har en extra svår uppgift”
Att sia i framtiden är svårt, något som Riksbanken själva har varit tydliga med när de presenterar sina prognoser. Men Riksbanken har en extra svår uppgift. Om de nu exempelvis skulle kommunicera att de planerar att sänka räntan tidigare än väntat skulle det sannolikt trycka ned marknadsräntorna direkt och motverka Riksbankens agenda. Därför kan man föreställa sig att Riksbanken från tid till annan har en lite överdrivet stram retorik i förhållande till vad man faktiskt tror.
En annan faktor kopplat till inflationen som kan vara bra att hålla koll på är att den beräknas på årsbasis. Det innebär att om konsumentprisindex ligger still under tillräckligt lång tid kommer inflationen minska till noll. Priserna på varor måste alltså inte minska, de måste bara sluta öka. I januari såg vi en viss avmattning för inflationstakten (KPIF) som låg på 9,3 procent jämfört med 10,2 procent i december. Många bolånetagare hoppas sannolikt att den trenden håller i sig för att ta sig mot Riksbanken mål om 2 procent.
Nästa penningpolitiska besked kommer den 26 april och följs därefter sannolikt av ytterligare tre möten under resten av året. Med tanke på den stora osäkerhet som råder i omvärlden skulle jag personligen inte bli särskilt överraskad om vi kommer att få se nya justeringar av ränteprognosen under 2023.
