575 000 kr
Om bostaden
Bostadstyp
Fritidshus
Upplåtelseform
Annat
Antal rum
2 rum
Boarea
29 m²
Tomtarea
150 m²
Driftkostnad
7 440 kr/år
Byggår
1985
Antal besök
313
Premium
I Sörbackens koloniområde vilar en stuga som nästan tycks ha vuxit fram ur jorden själv, som om den alltid har hört hemma här, omgiven av det gröna som rör sig i mjuka vågor genom årstiderna.
Här finns inget som stör. I stället öppnar sig trädgården som ett levande rum, där äppelträdet står tungt och tryggt i mitten av sommaren, och där syrenerna fyller luften med sin djupa, sötbitna doft när kvällarna blir ljusa och långa. Häggens vita flor svävar som dimma mellan grenarna, innan azaleor och rhododendron tar över med sina mättade färger och gör marken till ett skiftande färgfält.
Avenboken växer tät och lugn, som en grön vägg som håller världen på behagligt avstånd. Nyponbuskar och rosenbuskar lägger till en vildare poesi, medan klematisen letar sig uppåt i tysta spiraler. Kantnepetan rör sig mjukt i vinden, som om den alltid är i rörelse, alltid i samtal med ljuset.
Mellan allt det blommande finns det ätbara inslag som känns lika självklara som de är generösa: vinbär i klara klasar, amerikanska blåbärsbuskar som väntar på sensommarens mörka sötma, smultron gömda nära marken och rabarbern som sträcker sig kraftfullt ur jorden. Fläderträdet breder ut sig som ett lätt tak av doft och sommar, medan pioner och trädgårdsnejlikor ger tyngd, färg och nästan högtid åt de ljusa månaderna. Funkiorna svalkar skuggiga hörn, och den kinesiska smörbollen tänder små gyllene punkter när sommaren börjar luta mot höst.
Stugan själv är enkel och varm i sin uppbyggnad. Den inbyggda verandan blir ett extra vardagsrum där ljuset alltid stannar lite längre än man tror. I allrummet samsas trinettkök, matplats och soffhörna i en stillsam harmoni. I tillbyggnaden ryms en sovalkov . Och i badrummet döljer sig en vindslucka – en tyst möjlighet, en tanke om något mer, kanske ett framtida sovloft.
Här lever allt i samspel. Gränsen mellan ute och inne är tunn, nästan genomskinligu. Och varje dag bär med sig samma känsla: att man inte bara har en trädgård runt sig, utan att man bor mitt i den.
