Så har pandemin påverkat bostadsmarknaden – månad för månad

Denna text publicerades 20 augusti 2020. Den uppdaterades med ny data 26 mars 2021.

I den här artikeln ser vi tillbaka på, med hjälpa data från Hemnet, hur pandemin påverkat bostadsmarknaden sedan allt briserade i början av 2020. 

Den 31 januari fick Sverige sitt första bekräftade fall av covid-19. Till en början var påverkan på samhället liten men framåt mars slog pandemin till med full kraft. I Hemnets Köparbarometer, där besökare får svara på frågor om deras förväntningar på bostadsmarknaden, var oron tydlig. En extrainsatt undersökning gjordes i mitten av mars och då trodde 45 procent av de tillfrågade att bostadspriserna skulle sjunka, en ökning från 16 procent för motsvarande undersökning två veckor tidigare. 

Nedan har vi samlat statistik över hur bostadsmarknaden har påverkats av coronapandemin, månad för månad. 

Mars, 2020

Från mars till slutet av maj blev det tydligt att covid-19 skulle påverka bostadsmarknaden, men det var oklart i vilken utsträckning. I slutet av mars började priserna gå ner, framförallt på bostadsrätter i Stockholm. Skillnaden med utgångspris och slutpris, minskade tydligt och lite oväntat minskade också försäljningstiderna under några veckor. Erik Holmberg, analytiker på Hemnet, ger sin syn på vad som hände i början av pandemin. 

– Sannolikt var detta en effekt av en stressad marknad där säljarna snarare var motiverade att få igenom sin planerade försäljning än att vänta in ytterligare bud. Detta var ju i en period då vi inte visste vilken väg Sverige skulle ta och det fanns sannolikt en oro för att Sverige skulle göra mer likt övriga Europa med tydliga nedstängningar vilket kraftigt skulle försvåra eller till och med omöjliggöra bostadsaffärer, säger han. 

Varje prick i diagrammet är en vecka. De röda prickarna är vecka 15 till 18 2020. 

April, 2020

I april var pessimismen bland svenska bostadsköpare stor. Hela 56 procent av de tillfrågade i Köparbarometern för april trodde på sjunkande priser. Andelen som trodde på sjunkande priser ökade alltså från 16 procent i början av mars till 56 procent i början av april. Ökningen på 40 procentenheter är den största förändringen som någonsin uppmätts i Hemnets Köparbarometer.

I april kom nya siffror som visade att även säljvolymerna minskat. Och minskningen tilltog i maj. Köparna blev mer oroliga och då kan man anta att ett avstånd prismässigt till säljarna vilket gör att färre bostadsaffärer genomförs.

– Under denna period var också flera av storbankerna ute och prognostiserade kraftiga boprisfall under resten av året. Framför allt som en följd av ökad arbetslöshet och kraftigt försämrad konjunktur, säger Erik Holmberg.

Men mitt i all nedgång och pessimism hände något. Det vände. 

Maj, 2020

Under maj avstannade prisnedgången något oväntat, den vändes till och med till en återhämtning. Säljarna valde nu på generell nivå att inte gå ner mer i pris utan istället avvakta vilket fick effekten att färre affärer genomfördes. Samtidigt blev prisförväntningarna bland köpare något mer positiva i maj, jämfört med mars och april. 

Under maj månad började det även tydligt synas en kraftigt ökad efterfrågan på fritidshus. Sannolikt framför allt drivet av pandeminsituationen som gör det svårt att semestra utomlands. Den genomsnittliga ökningen från utgångspris till slutpris på fritidshus var i maj över 12 procent vilket är en nivå vi aldrig tidigare varit i närheten av. 

Juni, 2020

I juni syntes en tydlig positiv trend. Priserna började då att återhämta sig, även prisförväntningarna visade tecken på återhämtning. Under juni ökade även säljvolymerna kraftigt. Erik tror att en viktig del i återhämtningen var att samhällseffekterna av covid-19 inte blev lika allvarliga som många hade befarat tidigare under våren. 

– Sannolikt hade marknaden under senvåren och den tidiga sommaren repat sig i och med att det kom fler tecken på att ekonomi och sysselsättning inte blivit så drabbad som man kanske till en början trodde. De stimulanser som infördes såsom att ge möjlighet till att tillfälligt pausa amortering på bolån påverkade troligen också, säger Erik. 

Han fortsätter. 

– Det hade skapats ett uppdämt behov för både köpare och säljare som avvaktat tidigare under pandemin vilket gjorde att juni blev en månad av ovanligt hög aktivitet.

Vanligtvis går bostadsrättsmarknaden in i ett lätt dvala på sommaren. Mängden affärer minskar samtidigt som aktiviteten blir mindre. Men sommaren 2020 skulle visa sig vara väldigt annorlunda. 

Juli, 2020

I juli tilltog aktiviteten, sannolikt som en effekt av att vi hade många aktörer som tidigare avvaktat men som nu var motiverade igen när det kom fram att prisnedgången inte hade fortsatt utan att priserna snarare hade börjat återhämta sig. Sannolikt påverkade också den speciella sommaren med fler som semestrar hemifrån. Det gjorde att fler hade möjlighet att vara aktiva både på sälj- och köpsidan. 

Det såldes under juli 35 procent fler bostadsrätter i riket än motsvarande månad 2019. I Stockholm var motsvarande ökning över 50 procent. I juli 2020 såldes det normalmycket villor i Sverige i jämförelse med motsvarande månad 2019, trots ett drygt 20 procent lägre utbud. 

Augusti, 2020

Den aktiva sommaren på bostadsmarknaden fortsatte i augusti. 

Prisförväntningarna hade under juli och augusti också kraftigt återhämtat sig. I augusti var andelen som trodde på stigande priser till och med högre än vad det var i mars innan coronapandemin slog till i Sverige.

På villamarknaden ökade efterfrågan än mer. Samtidigt hölls utbudet nere då färre än vanligt ville sälja sin villa. Detta ledde till ett mycket stort tryck på de villor som låg ute till salu. Sannolikt var detta framför allt en effekt av att större boyta blev allt mer efterfrågad under pandemin. Kombinationen av lågt utbud och hög efterfrågan ledde under hösten till rekordkorta försäljningstider och rekordstora ökningar från utgångspris till slutpris.

Det höga trycket på villamarknaden syntes också i antalet besök på villaannonser på Hemnet. I genomsnitt fick villaannonser i augusti 310 klick per dag, vilket var en ökning med 43 procent jämfört med augusti året innan. 

September, 2020

Under hösten fortsatte den höga aktiviteten på marknaden. På bostadsrättssidan ledde den höga efterfrågan till en ny rekordnotering i antal sålda bostadsrätter under en månad, i september. Då såldes det i riket 11 500 bostadsrätter på successionsmarknaden. 

Samma månad noterades också besöksrekord på Hement med närmare 73 miljoner besökare. Vilket kan förklaras av ett ökat intresse för bostäder och en ökad efterfrågan på bostäder generell jämfört med 2019. 

Oktober, 2020

Den höga aktiviteten och det stora intresset för bostadsmarknaden präglade hela hösten och det blev uppenbart att pandemin fått människor att i större utsträckning se över sitt boende då allt mer tid spenderades i hemmet. 

I en undersökning som gjordes bland Hemnets besökare uppgav 42 procent att deras intresse för att flytta hade ökat sedan pandemin startade i mars samma år. Det var dessutom 13 procent som uppgav att deras intresse ökat som en direkt följd av att mer tid spenderats i hemmet. 

November, 2020

Prisförväntningarna fortsatte under hösten upp och i november noterades den sjätte månaden i rad där andelen köpare som tror på stigande priser ökade. Av de tillfrågade köparna var det 46 som trodde att priset skulle öka de kommande sex månaderna. I takt med att prisförväntningarna ökar, ökar också priserna. Framför allt på villor.

December, 2020

Precis som sommaren så blev december 2020, som vanligtvis är en lugn månad, ovanligt aktiv. Totalt i riket såldes det 29 procent fler bostadsrätter och i Stockholms län hela 41 procent fler än i december året innan. Sannolikt hängde detta, precis som under sommaren, ihop med att fler spenderade sin ledighet hemma.

Januari, 2021

Den höga aktiviteten från 2020 fortsatte även efter årsskiftet. I Hemnets månatliga undersökning noteras nu en rekordhög andel av de tillfrågade som planerar att köpa bostad den kommande sexmånadersperioden. 

En hög efterfrågan och en viss minskning i antalet publicerade bostäder gör att utbudet sjunker och priserna på bostadsrätter ökar tydlig under inledningen av året. 

Februari, 2021

Det publiceras något färre bostadsrätter under de första månaderna på 2021, vilket i sin tur stärker bilden av en säljarnas marknad. Att det är säljarnas marknad syntes inte minst i ökningen mellan utgångspris och slutpris samt att det på många håll var rekordlåga försäljningstider under februari.

För bostadsrätter i riket låg den genomsnittliga försäljningstiden i februari på 15 dagar, vilket är en tangerad rekordnivå. Även för radhusförsäljningar under februari var den genomsnittliga säljtiden 15 dagar. På villamarknaden är försäljningstiden fortsatt högre än för bostadsrätter generellt men minskningen är tydlig. Under februari månad tog det i genomsnitt 18 dagar på Hemnet för en villa att säljas. Det är hela 5 dagar, eller 23 procent, snabbare än under februari 2020. 

– Att vi får den här effekten beror sannolikt på den höga efterfrågan i förhållande till utbudet. Då blir det fler intressenter per bostad till salu och det tenderar att leda till både snabbare och mer intensiva budgivningar. Säger Erik Holmberg

Samma tendens syns när man tittar på skillnaden mellan utgångspris och slutpris. Där den procentuella skillnaden noterade en ny rekordnivå för villor i februari. Och även för bostadsrätter där det var den högsta nivån sedan hösten 2017.

Vad händer nu då? 

På kort sikt finns det relativt få faktorer som tyder på att vi skulle se någon vändning i den höga efterfrågan vi sett under inledningen av året. På lite längre sikt finns det så klart risker. Dels de klassiska riskerna som brukar påverka bostadspriserna. Arbetslöshet, försämrad ekonomi samt högre räntor. 

– En annan risk är att efterfrågan skulle minska är när samhället går tillbaka mer till det normala i takt med att pandemin försvinner. Om efterfrågan på boende och benägenheten att lägga mer av ens disponibla inkomst på boendet har ökat under  pandemin så finns det så klart en risk att det avtar när pandemin är över. Samtidigt finns det mycket som tyder på att vi inte kommer att gå tillbaka helt till den situation vi hade innan. Folk kommer sannolikt ha möjlighet att kunna jobba hemifrån i större utsträckning även efter pandemin vilket kommer kunna hålla uppe efterfrågan och fokusering på boendet, säger Erik Holmberg.

Finansinspektionen har flaggat för att det pausade amorteringskravet kommer tillbaka i höst. Det kan eventuellt också få viss psykologisk effekt då boendekostnaderna sammantaget går upp. 

– Sammantaget är vår bild att de tydliga prisökningarna vi sett generellt i riket de senaste månaderna avtar i takt med att pandemin försvinner, men att det sannolikt inte kommer att medföra några kraftiga prisnedgångar, säger Erik Holmberg.

Texten uppdateras löpande under året.