Analys: Ytterligare höjning av styrräntan – så påverkas du

Under torsdagen meddelade den nye riksbankschefen Erik Thedéen att man höjer styrräntan med 0,5 procentenheter. Det innebär att styrräntan nu är 3 procent. Vidare gick Riksbanken också ut med att räntebanan höjs jämfört med den tidigare prognosen. Nu förväntas styrräntan istället toppa först efter ytterligare en höjning i april, och därefter ligga kvar på mellan 3,25 och 3,5 procent fram till 2026. Det är en halv procentenhet högre än Riksbankens tidigare prognos

Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg analyserar och kommenterar den nya räntehöjningen.

Erik Holmberg, Hemnets marknadsanalytiker.

Syftet med Riksbankens räntehöjningar är att kyla av ekonomin för att få ner inflationen till två procent. Normalt blir detta effekten av en stigande ränta eftersom det då blir dyrare att konsumera med lånade pengar, och det finns mindre pengar kvar för konsumtion efter att räntekostnaderna betalats av.

Perioden av stigande styrränta startade i april förra året. Då höjde Riksbanken styrräntan med 25 punkter, från 0 till 0,25 procent. Det nya förändrade ränteläget vi fick då påverkade också bostadsmarknaden. Prisförväntningarna föll tydligt som följd, och med det också aktiviteten på bostadsmarknaden.

”Optimismen på marknaden har börjat återvända”

Sedan dess har Riksbanken höjt styrräntan ytterligare tre gånger fram till nu, och varje gång går det att se en direkt effekt i form av sjunkande bostadspriser. Om vi får samma effekt denna gång återstår att se. Det som talar emot det är att detta besked, till skillnad från tidigare, var i linje med marknadens förväntningar. Därmed kan man anta att marknaden till viss del redan tagit höjd för räntehöjningen. En annan faktor som talar för en mindre påverkan på bostadspriserna den här gången är de positiva tecken vi sett på bostadsmarknaden under starten av året. Köparnas prisförväntningar har ökat tydligt vilket indikerar att optimismen på marknaden börjat återvända. Samtidigt har vi också sett stigande bostadspriser på fler håll under början av året.

För den som inte planerar att köpa eller sälja bostad i närtid spelar boprisutvecklingen mindre roll. Däremot påverkas alla som har bolån direkt av räntehöjningen då bolåneaktörerna nu förväntas följa efter och höja sina rörliga räntor med en nivå motsvarande Riksbankens höjning.

Om bankerna följer Riksbanken rakt av och höjer de rörliga bolåneräntorna med 0,5 procent innebär det en ökad räntekostnad med 5 000 kronor per lånad miljon och år. Den uppjusterade räntebanan indikerar också högre bolåneräntor under längre tid och hos vissa aktörer säkert också högre räntor på lån med längre bindningstid. Det kan innebära ett bra läge att förhandla din bolåneränta med din bank, samt höra dig för med andra banker och jämföra med vad de har att erbjuda.

”Huvudmålet är att få ner inflationen”

Gällande Riksbankens uttalanden är det viktigt att komma ihåg att de har en agenda och ett syfte med sin retorik. Huvudmålet är att få ner inflationen, dels genom räntehöjningar men också genom hur man kommunicerar. Man vill att hushållen ska förvänta sig tuffare tider framåt och som följd dra ner sin konsumtion. Historiskt har Riksbankens prognoser varit allt annat än pricksäkra och idag finns det många experter som tror att styrräntan kommer börja sänkas långt innan 2026, som är Riksbankens prognos. Om de får rätt denna gång återstår att se, men man kan konstatera att osäkerheten kring framtida utveckling är stor.